Oj, det var nästan omöjligt att komma upp ur sängen idag. Jag förstår inte vad som hände men annat än trött var jag inte iallafall. Klockan sex ringde klockan men en yrvaken jag stängde av telefonen och jag vaknade med ett ryck klockan sju och jag föll ur sängen. Jag uppfattade knappt vart jag var, vem jag var eller vad jag gjorde, jag slumrade till sittandes med huvudet på madrassen. Jag kravlade mig upp och slängde mig i sängen igen, Sooooooova ska ju stå som nummer ett på listan idag men nej, det kan ju jag glömma. Jag vankade runt i täcket, antog att jag såg ut som en zombie eftersom Ludde frågade vad jag höll på med.

Efter hundra koppar kaffe, är jag inte alls mycket piggare och en iskall dusch hjälper mig inte heller att vakna. Usch. Snart ska jag ta bussen in till stan, ska ju till arbetsförmedligen idag och gå på en information om jobb- och ungdomsgaranti. Jag hoppas inte att det håller på i över en timme, det är så fruktansvärt drygt att bara sitta och lyssna och så vet man redan allt det där som dem pratar om.  Tjugo över elva så ska jag träffa cissi på stationen, det var helt sjukt vad länge sedan det var man träffade henne. Emelie kommer förmodligen också, jag hoppas det iallafall. Det var mer än fyra månader sedan man träffade dem. Helt sjukt.

Klockan ett så ska jag till tandläkaren och jag ska kräva en blekning av mina tänder. Dom är helt förstörda efter den jävla antibiotikan. Vi får väl se hur implantatet är nu, om det har läkt och om allt ser bra ut. Jag kan ju iallafall hoppas. Usch, nu vill jag inte prata om vad dom ska göra idag, det känns lite jobbigt just nu faktiskt. Skönt att operationen är över men det finns fler problem...