Alla dessa motgångar,
Jag kan ju inte direkt säga att jag är speciellt glad och lycklig som jag hoppades på att jag skulle vara nu under juletid. Allting går verkligen emot mig, men det är väl min vanliga tur antar jag. Det kommer förmodligen inte bli någon resa upp till göteborg som var planerat med Ellen, det kommer även bli en klapplös jul eftersom jag förmodligen inte kommer få mina pengar innan jul. Har jag tur så får jag in mina pengar på kontot lagom till nyår. Skoj!
Nästa vecka så ska jag på ett möte och jag hoppas att jag kommer att få hjälp så jag har lite pengar att röra mig med, det är så mycket som jag behöver fixa. I går var mamma och jag på stan och gick till optikern för att få ett recept på mitt synfel i hopp om att jag kan få hjälp med ett köp av glasögon, detta känns inte allt för jävla roligt och det gör mig förbannat ledsen. Man kan väl endast skylla på lågkonjukturen och försäkringskassan, jävla påhitt. Det är väl själva fan också!
Jaha, inget nytt annars. Livet som arbetslös suger jävligt hårt och det är förbannat tuffa tider, jag har inte haft någon inkomst sedan ett halvår tillbaka och hade jag vetat att jag kunde göra något åt detta så hade jag gjort det för länge sedan, det finns alltid hjälp med den ekonomiska biten men nu verkar det vara försent eftersom jag nu är anmäld till försäkringskassan angående aktivitetsstöd med 129 kr om dagen. Jag får väl helt enkelt skylla på mig själv, det är ändå mitt fel att jag inte tog tag i detta tidigare. Jag får gå och "skyltfönster-shoppa", gå och drömma lite grann. Det är så mycket som jag behöver just nu. Allt ifrån glasögon till kläder, jag behöver gå till en frisör som kan fixa till mitt hår och jag kan ju slå vad om att dem kommer att klippa av mig hela håret så slitet som det är, men ingenting kan bli skett förrens jag har pengar.
Jävla beroende papperslappar, det är verkligen tuffa tider nu. Jag har inte änns råd att åka buss in till stan, jag har inte råd till någonting. Jag tänker inte sitta här och beklaga mig mer nu, men jag behövde verkligen få skriva av mig lite grann.. Jävla skit.
Nästa vecka så ska jag på ett möte och jag hoppas att jag kommer att få hjälp så jag har lite pengar att röra mig med, det är så mycket som jag behöver fixa. I går var mamma och jag på stan och gick till optikern för att få ett recept på mitt synfel i hopp om att jag kan få hjälp med ett köp av glasögon, detta känns inte allt för jävla roligt och det gör mig förbannat ledsen. Man kan väl endast skylla på lågkonjukturen och försäkringskassan, jävla påhitt. Det är väl själva fan också!
Jaha, inget nytt annars. Livet som arbetslös suger jävligt hårt och det är förbannat tuffa tider, jag har inte haft någon inkomst sedan ett halvår tillbaka och hade jag vetat att jag kunde göra något åt detta så hade jag gjort det för länge sedan, det finns alltid hjälp med den ekonomiska biten men nu verkar det vara försent eftersom jag nu är anmäld till försäkringskassan angående aktivitetsstöd med 129 kr om dagen. Jag får väl helt enkelt skylla på mig själv, det är ändå mitt fel att jag inte tog tag i detta tidigare. Jag får gå och "skyltfönster-shoppa", gå och drömma lite grann. Det är så mycket som jag behöver just nu. Allt ifrån glasögon till kläder, jag behöver gå till en frisör som kan fixa till mitt hår och jag kan ju slå vad om att dem kommer att klippa av mig hela håret så slitet som det är, men ingenting kan bli skett förrens jag har pengar.
Jävla beroende papperslappar, det är verkligen tuffa tider nu. Jag har inte änns råd att åka buss in till stan, jag har inte råd till någonting. Jag tänker inte sitta här och beklaga mig mer nu, men jag behövde verkligen få skriva av mig lite grann.. Jävla skit.
Jobbgarantin för ungdomar,
Jag blir en aning irriterad på Arbetsförmedlingen, jag ställer en enda fråga och jag får tjugo olika svar. Igår satte jag mig ner och mailade till min arbetsförmedlare angående bidrag, eller en slags ersättning som man ska få efter att man har varit inskriven på arbetsförmedligen i mer än 90 dagar. Min fråga är; HUR ansöker man arbetslöshets ersättning? Till svar får jag; Villkoren är att man ska ha fyllt tjugo år, jobbat i minst sex månader och minst åttio timmar per månad, då är man berättigad att få ett grundbelopp på trehundratjugo kronor per dag innan skatt.
Tyvärr, jag är bara nitton år gammal, jag är en fullutbildad bagare/konditor som tog studenten i våras, snart ett halvår sedan och jag har inga pengar att leva på. Om mina föräldrar vill så kan dom slänga ut mig på gatan, tack och lov så gör dem inte det men om dom skulle vilja så har jag ingenting att säga till om, jag kan inte göra något alls. Jag tycker det är skit att det inte finns några möjligheter alls för mig att få ut ett belopp på några tusen i månaden. Dagens samhälle är ju förfan pinsamt!
Tyvärr, jag är bara nitton år gammal, jag är en fullutbildad bagare/konditor som tog studenten i våras, snart ett halvår sedan och jag har inga pengar att leva på. Om mina föräldrar vill så kan dom slänga ut mig på gatan, tack och lov så gör dem inte det men om dom skulle vilja så har jag ingenting att säga till om, jag kan inte göra något alls. Jag tycker det är skit att det inte finns några möjligheter alls för mig att få ut ett belopp på några tusen i månaden. Dagens samhälle är ju förfan pinsamt!
Nyss så fick man visst ett bidrag innan man hade fyllt tjugo, fast man fick ett mindre belopp. Jag blir så jävla förbannad på detta nu att jag inte vet vart jag ska vända mig. Varför ska jag gå ut på praktik nu då när jag inte kommer få några pengar? Jag vägrar att jobba gratis, aldrig i livet. Det är fan inte konstigt att arbetsförmedlingen och A-kassan får kritik, vad begär Sverige av dagens ungdomar? Jag vägrar att gå till socialen och be om bidrag, det kommer jag aldrig någonsin göra. Jag vill kritisera alla jävla påhitt om ditt och datt. Jag är vansinnig, jag tänker inte sitta här längre och bara glo utan nu ska jag ut i världen och kriga precis som alla andra. Jag ska visa precis vad jag går för, jag ska klara mig helt på egen hand.
Åt helvete med alla lögner och påhitt om att Arbetsförmedlingen ska vara så förbannat bra.
Ebba Grön - Staten och kapitalet
Arbetsintervju,
Idag är jag starkare än någonsin, jag är full av energi och jag skiner som en stark höst sol. Jag mår bra, ingenting kan tynga ner mig just nu och jag känner inte av min höstdeprission det minsta. - Jag är bra för jag kan skingra mina eländiga tankar och se framåt.
Klockan 16:20 så ska jag vara på min arbetsintervju och jag måste ställa mina krav på dem annars tar jag inte jobbet. Jag hoppas att det kommer att gå bra, det var så roligt eftersom jag skickade iväg min ansökan till dem i måndags och efter femton-tjugo minuter senare så ringde administratören och sa; Du måste komma på en arbetsintervju och träffa min chef, vad gör du på onsdag eftermiddag?
Jag undrar hur ofta händer det att det går så snabbt att få en arbetsintervju? Mycket sällan. Men det var mycket roligt och Sofie var hur trevlig som helst och verkar vara en mycket rolig tjej.
Önska mig lycka till!
Klockan 16:20 så ska jag vara på min arbetsintervju och jag måste ställa mina krav på dem annars tar jag inte jobbet. Jag hoppas att det kommer att gå bra, det var så roligt eftersom jag skickade iväg min ansökan till dem i måndags och efter femton-tjugo minuter senare så ringde administratören och sa; Du måste komma på en arbetsintervju och träffa min chef, vad gör du på onsdag eftermiddag?
Jag undrar hur ofta händer det att det går så snabbt att få en arbetsintervju? Mycket sällan. Men det var mycket roligt och Sofie var hur trevlig som helst och verkar vara en mycket rolig tjej.
Önska mig lycka till!
Arbetsintervju,
Igår så var jag på en arbetsintervju på ett äldreboende. En mycket trevligt chef och även en gammal arbetskamrat till min kära mamma. Nja, jag vet inte riktigt hur det gick men vi skulle höras av iallafall. Dem vill ju helst ha en utbildad sköterska eller någon som håller på att studera som sköterska. Hon fick mina nummer iallafall så skulle hon höra av sig om det skulle vara så att dem behövde någon vikare som kunde hoppa in. Fast jag måste gå brevid ett par dagar. Jaja, vi får se hur det blir med det, inga förhoppningar och inga krossade drömmar!
Igår blev jag genast mycket sämre igen, jag hostade så att jag kräktes. Febern bara steg och jag kände mig näst intill påkörd. Det är faktiskt hemskt att vara så sjuk.
På fredag så ska jag åka in till stan en sväng, jag ska träffa en tillfällig handläggare på arbetsförmedlingen och göra en ny handlingsplan. Jag hoppas att jag hittar någon jobb snart så att jag slipper ha dem gnagandes i hälarna. Jag ska även passa på att lämna in några CV till några caféer i stan också. Jag satte mig ner och ringde runt i förra veckan och fick tre svar på intresse av att ta emot en CV. Så vi får se om jag får något napp, annars så drar jag mig upp till Örebro istället. Här om dagen så ställde jag mig i bostadskö där, det kan vara bra att ställa upp sig där också. Det kliar något fruktansvärt i mina fingrar och om jag inte kommer att börja jobba snart så vet jag nog inte vad jag kommer ta mig till. Jag tror att jag kommer tvinga människorna till att anställa mig! Haha!
Igår blev jag genast mycket sämre igen, jag hostade så att jag kräktes. Febern bara steg och jag kände mig näst intill påkörd. Det är faktiskt hemskt att vara så sjuk.
På fredag så ska jag åka in till stan en sväng, jag ska träffa en tillfällig handläggare på arbetsförmedlingen och göra en ny handlingsplan. Jag hoppas att jag hittar någon jobb snart så att jag slipper ha dem gnagandes i hälarna. Jag ska även passa på att lämna in några CV till några caféer i stan också. Jag satte mig ner och ringde runt i förra veckan och fick tre svar på intresse av att ta emot en CV. Så vi får se om jag får något napp, annars så drar jag mig upp till Örebro istället. Här om dagen så ställde jag mig i bostadskö där, det kan vara bra att ställa upp sig där också. Det kliar något fruktansvärt i mina fingrar och om jag inte kommer att börja jobba snart så vet jag nog inte vad jag kommer ta mig till. Jag tror att jag kommer tvinga människorna till att anställa mig! Haha!
Dagens Outfit
Munkjacka från Vero Moda
Linne från JC
Jeans från Vero Moda
Jobb och funderingar,
Oj, oj, oj, vad jag är seg idag. Idag är det ett riktigt höstväder ute, jag och mamma ska gå ut i skogen idag och gå den långa rundan med hundarna, det ska bli riktigt skönt. Ta med sig en temos med kaffe och sätta sig vid VAIS-torpet och fika på lite kaffe och en kaka. Fast jag hoppar över kakan, haha, det är mammas idéer om att man måste ha i sig lite ny energi när man har gått en halv mil.
Igår så ringde jag runt efter lite jobb bland annat på Ica kvantum, dom har ju öppnat ett nytt litet bageri där som hade varit perfekt för mig. Mycket kontakt med kunderna, ett öppet litet bageri där kunderna kan kika in. Jag ringde även till Bågen, ett äldreboende och pratade med chefen där och vi ska höras av här i veckan. Det verkade rättså lovande faktiskt. (Tack för tipset, Ellen!) Jag ska sätta mig ner och skriva ihop en riktig CV, eller om jag bara ska skriva ut den som jag har på arbetsförmedlingen. Det är nog bäst att ta den som redan är sammanfattad, det är nog enklast.
Jag har tagit mig igenom en helvetes helg, och jag har verkligen funderat på hur jag verkligen vill ha allting. Det bara är så att det är Jesper och jag, det är vi två och ingen annan. Vi är två pusselbitar som hör ihop och det är så tomt utan honom. Det kändes som en stor bit saknades när jag gjorde mitt livs största misstag. Men nu, nu är det vi och det kommer alltid att vara så!
Igår så ringde jag runt efter lite jobb bland annat på Ica kvantum, dom har ju öppnat ett nytt litet bageri där som hade varit perfekt för mig. Mycket kontakt med kunderna, ett öppet litet bageri där kunderna kan kika in. Jag ringde även till Bågen, ett äldreboende och pratade med chefen där och vi ska höras av här i veckan. Det verkade rättså lovande faktiskt. (Tack för tipset, Ellen!) Jag ska sätta mig ner och skriva ihop en riktig CV, eller om jag bara ska skriva ut den som jag har på arbetsförmedlingen. Det är nog bäst att ta den som redan är sammanfattad, det är nog enklast.
Jag har tagit mig igenom en helvetes helg, och jag har verkligen funderat på hur jag verkligen vill ha allting. Det bara är så att det är Jesper och jag, det är vi två och ingen annan. Vi är två pusselbitar som hör ihop och det är så tomt utan honom. Det kändes som en stor bit saknades när jag gjorde mitt livs största misstag. Men nu, nu är det vi och det kommer alltid att vara så!
Dagens outfit!
Munkjacka från Gina Tricot
Linne från Team sportia
Jeans från H&M
